Blodigt?

Another night, another day goes by
I never stop myself to wonder why
You help me to forget to play my role
You take my self, you take my self control



Well, what am I doing here? Ska sova strax tänkte jag mig allt. Ska dock häva i mig nån liter vatten innan eftersom det ska vara bra att ha druckit vatten innan man lämnar blod... Nu ska dom iofs bara kika på mitt blod - tror jag. Jag vill dels bli blodgivare för den moraliska boosten - som jag nämnde i föregående inlägg, man vet att man gör något bra och nyttigt och något som behövs. Men också för att jag har en viss... rädsla för nålar. Inte fobi eller skräck men de är inte direkt trevliga. Nu tror jag inte att det är något jag kommer ha ett stort men av i livet, men det vet man ju förstås aldrig så det kan ju vara bra att vänja sig. Nålar i armen är en sak, men som Ange sa när vi talade om det, det mest otrevliga är fasiken när de ska sticka en i fingret. Det tycker jag absolut inte om. För ungdomsmottagningen i Köping för X antal år sedan (jag minns faktiskt inte när det var...) så tog de ett sådant stickprov av en eller annan anledning (minns inte varför heller, haha) och de blev oroliga och frågade om jag klarade mig, om jag skulle svimma osv. Nu har jag faktiskt aldrig svimmat i hela mitt inte alltför långa liv, men man blir lite lätt skakis i fötterna av sticka-i-fingret-och-sno-blod provet. Iallafall blir jag det.

På tal om annat så gick bågskyttet rätt så bra. Jag är iofs sämst men det gör mig inte så mycket för jag har roligt och det känns iallafall som om jag lär mig lite varje gång, även om det inte alltid går så bra, haha. Dock är det trevligt att höra "jättebra" av andra än ens vänner. För dem hejar man ju på iallafall! Tyvärr stod Sofie lite långt borta men Marina stod vid mig så henne kunde jag heja på aaaall the time. Och jag överdriver inte eftersom jag tycker det gick väldigt bra för henne.

Ah, I'm stumbeling in the darkness and I'm feeling alone. Just nu har jag dessutom ont. Aj. Sablans svank och.. lever? Mjälte? Äggstockarna I guess. Helvetiska mensvärk.

Anyway. Jag vet inte varför jag fortfarande sitter här.



Köld

I never seem to understand
The time, the place and who I am
Define a way to stay alive
It's like I'm living a lie



Häromdan - antaglien var det igår - hade jag tänkt skriva ett klagande inlägg om den dåliga marknaden av fantasy böcker i Sverige och på svenska. Och då främst inte böcker att köpa utan marknadsföringen av svenska författare inom denna genre. Jag vill bli författare - har länge velat bli det - och jag önskar att jag kunde leva på det, men svenska fantasyförfattare blir inte internationellt kända. Det är bara de som skriver kriminalromaner som blir kända och kriminalromaner är definitivt inte min grej. Det är väl inte just det att jag vill bli känd... det är mera det att jag önskar att jag kunde leva på mitt skrivande och inte bli en dålig svensk fantasyförfattare... De flesta jag läst - dock inte så många - är inte så bra.

Jag har tenta imorgon. Känns inte som om det kommer gå så bra. Var borta typ en gång och känns som om jag missade massor. Är inte direkt vän med någon av de 40 andra som läser samma kurs heller... Skitsaker.

Enda jag gjort idag som varit nyttigt är att jag var till universitetssjukhuset och på fredag morgon ska jag ta test för att bli blodgivare. Moralisk boost som Jonas sa och han träffade mitt i prick. Jag behöver många olika sorters booster just nu jatack.

Hem till familjen på fredag. Mysigt. Lämna katten här är mindre kul, tur att man har kattvakt(er).

Mera idag; bågskytte. Tredje gången och nästa gång är sista prova-på / gratisgång sen blir det medlemsavgift om man vill fortsätta.

Är trött. Men inte trött som i jag-vill-sova trött eller slut-i-huvudet trött. Det är mera en slags... allmän trötthet. Trött i sinnet. Trött på att fixa. Trött på att inte veta. Trött på dåligt väder. Trött på att allt är ut och in. Men allra mest är jag nog trött på mig själv.

Svart, vitt och grått och alla färger försvann.



Where am I running too?

I want to break free
I want to break free
I want to break free from your lies
You're so self-satisfied I don't need you
I got to to break free
God knows, God knows I want to break free



Så, numera är man ett år äldre. Min födelsedag var hyfsad fastän jag bråkade/blev lite osams med Tommy så han smet iväg. I slutet verkade han inte lika arg så hade jag varit snäll och gullig hade han väl inte gått men jag vägrar att sätta mig på en sån nivå att jag ber om att han ska stanna när jag inte tycker det bara är mitt fel.

Av Tommy fick jag 350kr till kläder vart jag vill, det är inte fel. Av Ange fick jag en fin akvarellmålning (på en uggla), en furminator som var rätt kul att använda på Leia, och en goseuggla jag kallar Wilbur. Av Marina och Jonas fick jag en toaster, den är awesome *-* Av lilla Jozz fick jag igår en bok - wich I wanted - och två snygga nagellack! Har dock inte träffar familjen än och det känns trist... ska dock dit helgen som kommer - dvs om en vecka.

Har för övrigt provat bågskytte för andra gången. Instämmer helt med Marinas förklaring om att bli "flickaktigt förtjust" när man får komplimanger om att det går bra. Jag kände mig iofs lite fail för jag var typ sämst av alla men men. Hade roligt iallafall, och skrattade mycket. Man skrattar mycket när liten Mira är med <3

Och igår var det Anges födelsedag. Av mig fick hon en sån där dokumentsak att ha många papper i, och två matchade mappar, samt en Donna Karen (I think?) parfym. Dyr jävel. Den röda iaf, tror den kanske heter Delicious eller liknande... Av Ek fick hon tre böcker och av Jozz fick hon en söt parfym och... något jag för allt i världen inte kan minnas just nu.

Ah, det går i vågor. Ibland är det här och ibland inte. Igår, när vi skulle lämna Jozz och Svan vid bussen och jag gick hem, så kände jag mig sen oförklarligt ensam och ledsen. Satt och var ledsen över ingenting alls egentligen. Nej, jag vet inte. Jag vet varken ut eller in eller fram eller bak. Och jag måste vara jävligt bra på att låtsas för att jag tror att få förstår eller ser. Men å andra sidan är jag ganska bra på att ljuga om jag måste...



Sena timmar

You ran for your life
With winds in your hair
Ablazed of the night
Denied you were there
Ablazed of my touch



Vart tog allting vägen egentligen? Vart tappande jag det och vart kan jag hitta det igen? Det känns verkligen som att jag har förändrats, men jag kan inte säga hur jag har förändrats eller ens sätta fingret på det. Det bara känns som det.

Klockan är över tolv och vi har vandrat in i måndagen den 19:e april. Dagen före min födelsedag. En födelsedag som nog inte blir något speciellt, för min familj bor inte här och de kan inte komma över bara sådär en tisdag... för att inte ens nämna att alla inte ens är hemma.

Sitter här - med ännu en cider. Var tvungen när jag var nere på ica för smaken lät lite smått... förtrollande? Persika-Citronmeliss. Jäkligt god är den.

Det är surt att klockan tickar obönhörligt närmare två och jag är inte trött. Pigg är jag inte heller. Jag är helt enkelt vaken. Men imorgon/idag ska jag försöka städa lite till.

För inte så länge sedan - bara nån timma sen - hade jag ett absurt sug efter att spela Mario Party på Gamecube. Rent absurt var det. Nu är den GC som jag och Tommy har hemma hos honom - men den har inget minneskort. Och jag har inget Mario Party. Och GC fungerar inte på min tv - tack och lov att jag ska få en ny... Får ta och köpa ett Mario Party nån dag om man hittar ett prisvärt. Vill fortfarande spela det. Gick det skulle jag antagligen sitta och spela det istället för att sitta här.

Where did I loose myself and who am I really? Jag vet vad jag gillar och inte gillar.., Däremot är jag inte lika säker på vad som passar mig eller inte. Tommy tycker inte jag ska ha kort hår - men säger han det för att han tycker snyggare i långt hår bara för att han rent allmänt tycker långt hår är fint - eller säger han det för att han tycker det passar mig bättre oavsett vad han må tycka om kortare hår? Ange tycker jag är jättefin i kortare hår och att jag aldrig borde ha det långt igen, och för ett par år sedan fick jag en uppskattade kommentar av Jozza när jag klippte av mig håret en bit då, att jag inte såg så barnslig ut då. Men har man självlockigt, fluffigt hår och ett ganska runt fejs så ser man nog lätt lite barnslig ut. Tack Gud för att jag inte är blondin.

Jag minns när det fanns så mycket att se fram emot. Födelsedagar, händelser... Födelsedagar och julafton förlorar sin glans lite när man går ur barndomen. Och just nu känns det som om jag har så lite att se fram emot. Men men. Jag fyller på tisdag, förhoppningsvis blir det en trevlig dag. På onsdag är det bågskytte, Ange fyller år på fredag och på fredag eller lördag blir det krogbesök kom vi fram till idag. Jag, Ange och Jozza iallafall sen får vi se om det blir. Skrev med Jozza tidigare och var itne säker på om det skulle vara "pojkfritt" eller inte men Ange och jag pratade lite om det i efterhand under vår midnattspromenad i skogen och vi verkar båda vara sugna på det. Får hålla tummarna och hoppas att det bra och så får jag tänka på det och iallafall ha lite att se fram emot.



Lost

Living today without a way
To understand the weight of the world
Faded and torn, weak and forlorn
My weak and hoping heart


Du förstår inte. Ibland känns det som om ingen förstår. Jag förstår det knappt själv. Jag förstår knappt mig själv heller. Inget har väl egentligen ändrats... Eller har allt ändrats? This I do not know.

I hurt. I hurt so much inside. Ibland vill jag gråta för att det känns så hopplöst men det kommer inga tårar, allting är torrt. Jag skrattar åt mitt eget patetiska jag och önskar att någon kunde säga åt mig vad jag ska göra, hur jag ska tänka, hur jag ska känna. Och jag önskar att den personen hade rätt.

Glädje. Ibland så undrar jag, vad är det? Sådant där som bara stannar en liten stund? Sådant som mörkret jagar bort... My whole world could shatter - I don't care.

Jag önskar... att det vore bra igen. Att det löste sig snart. För även om det kanske inte verkar så så känner jag mig ganska likgiltig inför världen just nu and I don't want it to be like that. Det borde inte vara så.

Egentligen så är jag väl oftast en ganska glad och positiv - om än lättirriterad - person. Men vad är detta? Det är inte så som jag brukar eller borde vara.

När tappade jag bort mig själv och vart kan jag hitta mig igen?



Archery

I had this perfect dream
-Un sueño me envolvió
This dream was me and you
-Tal vez estás aquí
I want all the world to see
-Un instinto me guiaba
A miracle sensation
My guide and inspiration
Now my dream is slowly coming true



Tidigare idag (egentligen blir det igår eftersom det är över midnatt men det blir först "igår" för mig när jag somnat och vaknat) så var jag på prova-på bågskytte med Sofie, Tobias och Tommy. Det var jättekul! Har velat prova på ett tag men har alltid varit för feg för att dra dit ensam så nu passade jag på. Tommy verkade tolka det som om jag var tveksam medan han och Sofie är helt "fortsätta!" Meh, då kan han väl inte tolka mig så bra. Jag är oftast inte en överentusiastisk person, och jag brukar inte bestämma mig angående saker direkt, fast jag var rätt säker på från början att jag ville fortsätta, eftersom jag alltid velat prova. Dock så smög sig vissa elaka tankar in i mitt huvud som jag inte borde tänka. Men det är svårt att förhindra sig själv från att tycka och tänka saker även fast man kanske inte vill tycka eller tänka så. Hur som helst så ser jag fram emot nästa onsdag! Man har fyra gratis prova-på gånger innan man måste bli medlem (f.r.o.m året man blir 21 räknas man som senior - 600kr i medlemsavgift - är det inte typiskt?) och gratis skall förstås utnyttjas! Blir det så att man fortsätter - vilket det troligen blir - så blir det till att köpa en egen båge någon gång, en recurve var det tror jag. Den stilen kallas visst "klassiskt" och det diggar jag.

Mhm, borde sova snart. Skola imorgon, ta bussen 09.34 för jag börjar 10.15 ja... Läsa om lyrik och sådant är rätt trevligt, även fast jag inte är så förtjust i att analysera saker, vilket vi ska göra. Jag är livrädd för att bli överanalyserande, att inte kunna läsa något utan att analysera det. Nejtack, låt mig ha min nöjesläsning kvar!

Här sitter jag... Det är mörkt och jag är ensam. Katten har lagt sig så det enda som hörs är när jag knappar på tangenterna och dricker lite. Och så lyssnar jag på Barcelona med Queen + Montserrat Caballé (I friggin' love that song). Sitter här i mörkret, mitt sällskap är en sovande katt, en låt och en cider i min hand. Just nu känns det faktiskt ganska så bra, det mesta. Just nu flyter jag ovanpå utan att tänka för djupt, för det är då man sugs ner. Men kanske ska jag avsluta dikten jag påbörjade häromdan och sen sova. Could, would, should.



Frid

Time is a valuable thing
watch it fly by as the pendulum swings
watch it count down to the end of the day
the clock ticks life away
so unreal



Solen skiner och himlen är blå idag. Jag har nyligen duschat så jag känner mig fräsch och bra. Ange skulle till Apoteket och vila lite innan det sen så ska vi nog ut med Luna. Det lät iallafall som det, haha. Hoppas det blir innan solen försvunnit, det blev lite så igår men då var det mitt fel. Jag är seg, I know I know.

Skulle egentligen träffat Jonas vid Universitetssjukhuset imorse men jag lyckades visst stänga av telefonen i sömnen, första gången på länge den legat inom räckhåll för det... Förlåt! Jag får lägga den ännu längre bort nästa gång...

För tillfället så är jag ganska så i harmoni med mig själv. Vilket i sig är konstigt... Det har nog med det fina vädret att göra. Tror jag nämnt det tidigare, att fint väder gör min själ glad. Därför är dåligt höstväder ett stort nono. Regn går an sålänge det inte stormar. Det kan ioförsig vara fint att titta på och ibland överensstämmer det med ens humör. Men nu ska det vara vår och snart sommar. Alltså, fint väder.

Egentligen har jag inte kommit fram till någonting i min tankegång. Tror jag har stannat eller går runt i cirklar. Antagligen så går jag runt i cirklar. Men just precis nu, i skrivande stund, så gör det inte så mycket. Jag är at peace med mig själv. Iallafall just nu och det ska jag ta vara på och njuta av. Det kanske inte känns så om ett par timmar trots allt. Haha, det känns inte direkt som måndag! Jag brukar avsky måndagar. Men idag känns som en hyfsad måndag. Även fast jag stängde av alarmet imorse.

Det är en vecka och en dag kvar tills jag fyller 21. Känns preeeetty weird.



Fredagskväll

I've been living for so long
Many season have passed me by
I've seen kingdoms through ages
Rise and fall
I've seen it all



Jag hade omtenta idag, eftersom jag failade orginaltentan i grammatik. Meh, jag fattar en del men inte allt. Det kändes dock rätt så hyfsat idag men vi får se. Jag är fortfarande inte haj på att det här med fraser... Visst, jag fattar hyfsat angående exempelvis nominalfraser och verbfraser men sen när man ska göra det i trädstruktur i flera nivåer så är jag lost. Det gick nog rätt bra ändå. I hope. I think so. Grammatik på universitets-nivå är INTE särdeles roligt. Sen när läraren hela tiden under den delkursen sa: "Men det här känner ni igen sen tidigare..." och nästan alla satt som frågetecken... What to do? Borde sagt något i stil med: "Ledsen, men mina svenskalärare var inte så förtjusta i grammatik själva så man kan ungefär vad verb, adverb, substantiv och adjektiv är." Haha, kanske borde jag ha gjort det.

Tentan började kvart över två och vi hade tid till kvart över sex. Var klar runt fyra så då smet jag ut på stan och handlade lite. Födelsedagspresenter till Jonas - som fyller på söndag - och Ange, som fyller om två veckor. Dessutom köpte jag ett dataspel till mig själv - det var på rea... Heroes III och Heroes IV. Awesome. Så får vi se om det fungerar med Windows 7, annars har jag Vista på min kära laptop som vi hoppas på.

Idag är jag rätt så nöjd, iallafall just nu. Troligtvis för att det känns som om tentan gick bättre än jag trodde att den skulle göra.

Runt halv ett natten till idag så sa det PANG och sen försvann all el. Kikade ut genom fönstret, hela min gård var mörk och det inkluderar gatulamporna. Satt och spelade då så jag var måttligt road. Som tur är så har en annan massa små ljus som man kan använda sig av. Och min kökslampa är en sorts krona - som jag har ljus i, så jag kunde lysa upp i princip hela köket. Var inte trött, så satte mig och ritade med akvarell. Blev inte s bra, men jag är inte så duktig heller, haha. Min skapelse ser ut som nån slags påfågel... Men har man tråkigt så har man. Det mest störande var - förutom att datorn dog mitt i spelet - var att elen till kylen och frysen med försvann, och det är mindre bra när man har mat där. Tror dock det tog 2h eller kanske bara 1½h innan elen var tillbaka. Är inte säker, jag hade lagt mig då.

Vid närmare eftertanke så var jag på stan igår med. Då köpte jag lite hudvårds-prudukter (weee) och en jacka och ett par skor, så nu har jag slösat en del pengar senaste tiden. Time to take it easy now. Eller ja, så fort jag har beställt mera kurslitteratur. Igen.

Nu blev det ett ganska så positivt inlägg, wich is good, jag känner mig ganska bra just nu. Dock så tänker jag fortfarande massa, men det är enklare och mindre jobbigt när man är på ett bättre humör. Och att Leia är jättemysigt för tillfället gör inte saken sämre.



Blåst

Raise all your eyes to the autumn skies
capture the energy of that sight
They can have fun with my limbs and bones
but I swear my spirit will never fall



Undertecknad är en dum person som har kikat fel på sitt schema och insåg att hon faktiskt inte hade en lektion alls idag. Rättelse: Har kollat fel och har inget alls den här veckan. So yeah. Vaknade tidigt och för en gångs skull var jag relativt vaken så när jag insett att jag inte hade föreläsning eller whatever jag trodde det var så var jag ju förstås vaken och inte alls sugen på att somna om även om sängen alltid är varm och mysig. Det finns sällsynta tillfällen då jag inte har riktig lust med att sova. Även fast jag är en korkad person som älskar att sova så brukar jag inte ha lust att göra det. Weird indeed.

Gah, snart min födelsedag... Sa till mina kära päron att jag vill ha ett våffeljärn. Well, I do. Och jag kommer få en Furrminator av Ange och det är bra, Leia fäller tussar här och var och hon spyr upp hårbollar. Nackdelen med att ha en långhårig katt you see.

Jag har svårt att samla mina tankar, jag har svårt för det mesta just nu. Jag har inte lust med någonting. Eller jo, just nu har jag lust at spela på en Gamecube. Men bah. Fungerar inte att göra det just nu. Men så snart jag får den där nya tvn så... Och en dvdspelare. Yesh. Då kan jag bjuda in folk att se på film också om jag vill.

Tankarna vandrar iväg igen, kan inte hålla mig på ett spår. Förvirrande, fast det är förstår Malin i ett nötskal. Även fast jag försöker styra mina tankar så börjar man helt plötsligt tänka på det man inte ville tänka på. Om man fokuserar på att inte tänka på en sak så tänker man bara mera på det. That's my conclusion. Så istället för att bara tvinga bort tankarna så försöker jag komma på annat att tänka på. Strategier i spel, sommaren, tatueringen jag vill ha... Ja, sådana saker. Vad man ska äta för mat och andra trivala ting. Det funkar iallafall en stund.

Trivala ting, trivala ting. The simple things in life. Note to self: Dammsuga, stryka nån tröja, diska lite... Det är sådana saker jag tänker på då. Dock så är ju sinnet ledigt att reflektera, fundera och filosofera mera då. Det är väl smällar man får ta antar jag.

För stunden är jag dock på hyfsat humör så jag har inget emot mina tankar. Hoppas att humöret håller i sig men med mig så vet man ju aldrig. Kanske drar ut på stan och köper present till Jonas som fyller år snart, vi får se. Kan ju tillägga att jag är väldigt dålig på att köpa presenter. Ange fyller också snart för den delen. Jag har ganska så dålig present-fantasi.

Dagens fundering för tillfället: Varför använder jag mp3n när jag har samma - och många fler - låtar på datorn jag sitter vid?



Tisdag

I wake up in the morning
And I raise my weary head
I got an old coat for a pillow
And the earth was last night's bed
I don't know where I'm going
Only God knows where I've been



Jag drömde att jag var en mutant som kunde kontrollera eld och jag var ihop-parad med en som kunde kontrollera luft/vind för vi utgjorde ett awesome par. Vem det var är en annan sak, vem säger att det är relevant? Hursomhelst så har jag inte så realistiska drömmar, näj. Men de onekligen är roande.

Ah, jag vet inte mycket jag. Iallafall inte just nu, jag försöker komma fram till vad jag vill men det är svårt. Eller det kanske det egentligen inte är? Det kanske bara är det att titta för djupt ner i sig själv som är svårt... eller kanske både och.

Behöver något. Kalla det en hobby om du vill. Helt enkelt något att leva mera för, något som gör vardagen mindre grå. Vissa må se saker i svart och vitt men vardagen är ändå bra grå. Det är trevliga tillfällen då man är med Ange eller Marina och det vill man ju inte byta bort, men resten av tiden? När jag sitter hemma, och har för många tankar? Jag menar, de har ju gärna sina liv utanför mig, så jag borde skaffa mig mer att göra. Eller fler personer att umgås med. Eller något som avlivar tankar som kommer för ofta. Vad kan en sån kosta tro...

Hm, nej. Jag får väl försöka att hitta på något. Vet inte riktigt vad men vem vet, man kanske har tur och får ett snilledrag. Dock så känner jag inte för något särskilt nu så det slutar väl med att jag bara hänger här iallafall. Eventuellt så tar jag ett bad, det rensar faktiskt tankarna lite iallafall.



Wordless

See who I am,
Break through the surface
Reach for my hand
Let's show them we can
Free our minds and find a way
The world is in our hands,
This is not the end


En vana (ovana?) jag har är att jag pratar högt med mig själv. Det känns faktiskt ganska korkat så nu när jag har en katt så är det henne jag pratar med, även fast det egentligen är mina egna funderingar, tankar och formuleringar som är muntliga istället för tänkta så riktar jag frågorna och tankarna till henne. Det känns bättre så, även fast jag egentligen bara pratar med mig själv. Det gör jag väldigt ofta nuförtiden känns det som. Jag har så många tankar och funderingar som jag ibland bara behöver få ur mig och hon lyssnar ju iallafall alltid, hon springer efter mig när jag går runt och pratar så ja...

Vad ska man säga när man inte hittar orden, när man egentligen inte vet vad man vill säga? Jag försöker få ur mig så mycket som möjligt med många ord men ibland så vet jag inte ens riktigt vad jag har sagt, bara att jag hävt ur mig massa ord som tillsammans bara blir en förvirrande massa.

Jag har förlorat motivationen till i princip allting. Jag behöver inte bara en gnista, jag behöver en hel jävla skogsbrand som kan motivera mig. Men jag vet inte riktigt vart jag ska hitta den... Hej, jag är snart 21år gammal och det känns som om livet inte ger mig särskilt mycket. Big fail någon? Kommer det alltid vara såhär? Jag vill inte, jag skulle inte orka. Blir så nere.

Egentligen är jag nog en rätt så optimistisk person i överlag. Men just nu så är jag ganska så nere, och det känns inte riktigt Malin-aktigt men alla får vi väl vara nere? Visserligen har jag varit nere förut men nu känns det faktiskt annorlunda på ett sätt... det känns som om man sitter på bottnen av en brunn och tittar upp men man kommer inte upp för sidorna är våta och hala och man halkar ner och gör bara illa sina händer när man försöker klättra upp. Vart tog mitt ljus vägen?



Dreamer's hideaway

The dreamer and the wine
Poet without a rhyme
A widow writer torn apart by chains of Hell

One last perfect verse
It's still the same old song
Oh Christ, how I hate what I have become



Hemma i lägenheten nu. Blev bjuden på mat hos Ange och Ek (tack!) och sen såg vi på Bröderna Lejonhjärta. Ah, det var längesedan. Stort tack dessutom till Ange som vattnade växter och såg till Leia när jag var i Köping.

Marina och jag pratade om att känna sig levande förut. Det gör inte jag. Det känns som om jag bara överlever, bara flyter med strömmen. Det finns inte särskilt som får mig att känna mig extra levande. Men jag känner igen känslan, för jag har känt den förut. Det är blodet som pulserar i öronen när man precis har kommit in på hoppbanan, det är skrattet som bubblar när man spränger över en äng med en häst, det är stillheten i naturen när man sitter på en sten och bara njuter av närvaron, det är glädjen när man åkt lift upp i skidbacken och ser utsikten, det är triumfen när man får en stor fisk på kroken, det är passionen som brinner inuti.

Men åh, det känns som om det var så längesedan jag kände så. Det känns som om vardagens tristess äter upp mig innifrån, långsamt, långsamt... Det känns som om inget alls har någon mening längre. Är det en svecka eller är det något mer? Jag vet faktiskt inte.

Jag drömmer. Ja, jag drömmer. Borde jag bli avskräckt av mina drömmar? Borde jag känna mig annorlunda? Det kanske låter lite som om jag vill att de ska försvinna men egentligen vill jag nog inte det. För när jag vaknar till på morgonen efter en dröm, det är bara då jag känner mig riktigt levande igen.



Påskafton

There's no time for us
There's no place for us
What is this thing that builds our dreams
Yet slips away from us

But touch my tears with your lips Touch my world with your fingertips And we can have forever And we can love forever

Hemma i Köping idag. Har ätit påskmat med familjen, bara Jojjo som inte var här för hon har en innebandy-cup nere i Katrineholm. Emma verkade vara på dåligt humör, eller så inbillade jag mig bara det, you nenver know. Farmor var trött - som hon brukar vara och mormor är jätteförkyld. Inte bara hon som är förkyld, jag vaknade igår med totalt täppt näsa. Så jag är förkyld och har en huvudvärk som inte vill ge sig. Så då undrar man, varför sitter du framför datorn din jävla idiot? Men jag vilade nån timme och huvudet är inte bättre än så meh.

Åker tillbaka till Örebro imorgon kväll någon gång... Kunde väl stanna tills på måndag men då blir det så stressigt tycker jag - och jag är en person som varken gillar stress eller stressas lätt. Sen så vill jag helst vara lite ifred när jag är sjuk också...

På måndag ska Marina komma till Örebro hon med, hon kommer hem från Ed där hon spenderat sin påskledighet. Vill att det ska vara mer snart än det är! Behöver verkligen prata med henne någon dag om allt och inget. Mest allt dock.

Även om jag troligen vet vad jag vill innerst inne så är jag rädd att kolla så djupt i mig själv av rädslan för att hitta något jag skulle gilla mindre än vanligt. Att jag inte är så förtjust i mig själv vet nog de flesta som känner mig närmare. I'm not a good person really. Det är antagligen därför jag har svårt att tro att personer kan tycka om mig som jag är.

Usch, allting är så jobbigt just nu. Jag vet varken ut eller in och jag känner mig glad, ledsen, emo, deppig och allting. Känns som om jag behöver prata lite men just nu går det inte så bra. Msn är inte samma sak som eye-to-eye direkt. Just nu är det typ ingen inne på msn heller som kan avleda mina tankar. Det är så att jag tänker för mycket, absolut. Även om jag önskar att det inte var så så är det inte lätt direkt att bara sluta tänka sådär bara. Tips på hur man gör uppskattas, även fast de mest underliga ting kan få mig att börja tänka på sånt jag inte borde tänka på igen.

Bah på allt och framförallt på mig själv. Ska avleda mig själv genom att spela nått spel eller rota fram nån gammal anime - om jag har någon annan än Shaman King på laptopen vill säga.

 

 


RSS 2.0